Bilkö.
Sitter nu i bilkö mellan Dreamland och Seminyak. Soltrött och täckt av sand från topp till tå. Gjorde ett ordentligt försök att bada i de gigantiska vågorna vilket resulterade i att badbrallorna åkte på sniskan och jag tumlade runt som en vante under vattnet, gjorde x antal ofrivilliga saltomortaler och tappade mitt diadem.
Stranden var väldigt vacker, men förstås exploaterad som fan. Massageerbjudandena duggade tätt, så tätt att man till slut fick plocka fram den stränga rösten och säga att nu får ni väl fan ge er! Nästan. Ett klart stämningssänkande inslag kan man säga.
Vi börjar ge upp hoppet om att hitta någonstans på Bali där man får vara helt för sig själv (hotellrummet undantaget). Det är ganska påfrestande att bli tilltalad av hundratals personer i timmen som uteslutande vill att man ska köpa något, en vara eller en tjänst.
Idag var jag dessutom med om det jag inte varit med om sedan Beijing-99, nämligen att i egenskap av västerländsk amazonkvinna vara något slags exotiskt fotoobjekt för asiater. Gärna minst ett foto med varje person i sällskapet. "Miss! Miss! Can I photo with you please?!" Roligt kanske första och andra gången, sen infinner sig den mer plågande känslan av utställningshund.
Berra är nog lite nöjd i alla fall, som fick surfa på stora, turkosa vågor framåt eftermiddagen. Men nu finns det inget, jag säger INGET som är av högre prio än middag!
Sanur där slipper man bli påhoppad på stranden. Är nog för att hotellen har egna stränder där. Så är det ett mer familjeställe. Händer inte så mkt där :-)
SvaraRadera